Som om det inte räcker med pengarna, nu har vi upptäck att Vilda inte alls mår bra. Hon har magrat rejält och äter inte som hon ska, hon har ätit men förmodligen inte som hon borde. Jag har inte tänkt på det eftersom jag inte varit hemma som jag brukar. Tror det är hennes tänder, hon rör inte hö´t, hon sitter bara och tittar vid matskålen med gurka och sallad i...det som hon annars fullkomligt kastar sig över. Det gör så ont, att inte kunna hjälpa henne, eftersom det gått så långt att hon nästan slutat äta helt så känns det som det är försent att göra något. Det blir ju också en kostnad som vi absolut inte har pengar till. Undersökning kanske men inte att söva ner henne, tandslipningen, medicin och sen special mat för att hon ska komma igång och äta igen. Sen kanske problemet

snart är tillbaka, fy det är ledsamt. Isabella är jättelåg, hon förstår nog att Vida sakta håller på att dö. Det känns grymt men jag kan nog inget göra när Rickard inte ens verkar bry sig. Han kallar dom odjur men snart så har vi nog inga kvar. Vet ju inte hur Tufsa blir av att systern och burkompisen går bort. Det här är också en orsak till att vi sitter på varsitt håll, han sårar mig och barnen genom sina ord om våra djur. Även om vi inte hållt på så mycket med våra små grisar som man borde så är dom en del av familjen. Dom har ju haft varandra och dom fanns där innan Rickard och jag träffades och dom betyder mycket för i alla fall Isabella.

Vilda den fina :)

Det var riktigt skönt med en ledig dag, tog det bara lugnt och slappade. Tvättade upp lite och det gör jag idag också. Vi behöver åka och handla lite sen, få se när det blir av. Rickard surar i sitt hörn och jag i mitt, det är rätt kärvt ekonomiskt fortfarande och vi mår dåligt båda två. Han väntar på sina skattepengar, ca 6000 kr. Om dom kommer nu i Augusti så blir det bättre, men eftersom han haft företag så kan det bli så att han får vänta till December även i år. På skatteverket så säger dom att dom inte kan se att pengarna inte kommer, alltså att det borde bli utbetalat nu, men dom kan inte säga helt klart. Pengar är alltid jobbigt att bli osams om och må dåligt över.

Jag får ju inte ut så mycket heller, lite därför jag hoppar in och jobbar...för att få lite extra. Var ju lite inne på om jag ska jobba i helgen men jag vet inte. Jag ville ju ha 75 % den här perioden och trodde jag fick det men nu när jag räknat lite på timmarna så är nog snarare 90 %. Ska jag då behöva gå in och jobba ännu mer och förlora ännu mera tid med familjen? Visst är pengar viktigt men det är inte värt att offra all ledig tid jag har. Jag får väl se hur det ser ut, om det behövs, i så fall tar jag kanske något pass, men det tar jag på jobbet imorron.