Något jag känner jag absolut vill investera i är en nätdörr till altandörren. Det kommer in så mycket getingar och jag har fobi för dom, jag får panik. Men för Emelias skull måste jag försöka hålla mig lugn, hon är tillräckligt rädd ändå. Det kom in en förut och som tur var satt hon hos mig i soffan och inte på golvet vid dörren där hon ofta sitter annars. Hon blev livrädd och skrek hysteriskt.

Jag fick lämna henne i soffan och jaga rätt på smällaren. Den flög närmare henne men jag lyckades träffa och knocka iväg den. Tog en stund innan den hördes igen. Då var den i fönstret och jag kunde slå ihjäl den, för det är så jag gör, inte sjutton jagar jag ut den så den kan flyga in igen    

Det otäcka är att vi har ett getingbo i knocken på huset, på samma sida som altandörren. Så det var inte första gången och inte heller sista gången som en sån där otäcking kommer in. Dessutom så flyger dom in i ventilen till vinden och där har det byggts igen så vi kan inte komma åt boet den vägen heller. Nu ska man ju lämna ett aktivt bo ifred så jag får väl stå ut med att dom kommer in. Vi får väl ta och spruta ett medel som ska finnas att köpa intill boet så kanske dom drar in det och sen flyttar.

Det är väldigt jobbigt att vara så rädd och inte få panik när man har barn. Nu är jag ju dubbelt vaksam eftersom jag absolut inte vill bli getingstucken och ännu mindre att Emelia ska bli det. Hittills är det nog mellan 5 och 10 getingar jag haft ihjäl och fler blir det innan vi hinner få upp något skydd i dörren. Är ju tråkigt att ha den stängd varma dagar. Bara att hålla tummarna att vi slipper bli getingstuckna men det känns som en tidsfråga innan det händer.

Jag känner mig som en Zombie, sov på soffan förut och det är ju skönt just under den stunden men efteråt. . . .blää så segt. Det är även en sån där halvtråkig fredagkväll, när Rickard jobbar sent, ingen middag planerad och "bara" den lilla hemma. Hon fick i allafall rester av laxen från igår till middag så får det ev bli soppa och toast för oss vuxna senare.

I förmiddags var jag på Kyrkans hus och åt räksmörgås med Anna. Där tackades Cafe´värdinnan av då hon idag går i pension. Vi hade samlat till en present och så fick hon en massa blommor och en av prästerna höll tal. Tog vägen förbi apoteket och laddade upp i medicinskåpet. Nässpray, värktabletter, hostmedicin till mig/oss. Näspipetter och suppar till Emelia. Hämtade även ut den sista omgången med Naproxen Mylan för min onda arm. Ja jag har fortfarande ont (ibland mer, ibland mindre) och nej jag har inte ringt sjukgymnasten. Sen har jag väl inte tagit tabletter både morron och kväll utan lite vid behov.

Under tiden jag knapprat på tangenterna så har Emelia snott åt sig min plånbok och plockat ut våra patientkort. Men hon gav tillbaka vartenda ett så jag kunde stoppa tillbaka dom. Nu sitter hon vid CDskåpet och plockar ut dom. . . .jättekul. Vet inte hur många gånger jag plockat i ordning på dom efter hennes framfart. Hon har i dagarna lärt sig ställa sig upp mot möblerna. Innan hamnade hon mest på knä men nu så lyckas hon dra sig upp på fötterna. Dessvärre har hon lite svårt att sätta sig ner igen men det kommer nog det också.