Helgen kändes rätt seg efter det uteblivna samtalet som handlade om en lägenhet jag lämnat intresseanmälan på. Det är så att det är flytt på gång här, vårat hus ska ut på annonsmarknaden för försäljning. Den bollen är i rullning och på tisdag nästa vecka kommer fotografen. Så här hemma har vi börjat fixa med en del småfix vi behöver åtgärda innan visningen som enligt planering ska bli av den 17/3. Vi har också börjat packa ner en del som inte används.

Att vi säljer beror till störst del på ekonomin, det börjar bli kämpigt att bo kvar här. Rickard och jag kommer inte bo tillsammans i en lägenhet då vi tror att det kan bli trångt och jobbigt. Jag har stått i kö i snart två år ifall det skulle komma en dag då vi gick skilda vägar eller inte hade råd att bo kvar. Vad som händer med oss vet jag inte riktigt, kanske vi försöker oss på att bo som särbos. Vi har ju Emelia att ta hänsyn till. Med R´s arbetstider kan det bli svårt att ha henne varannan vecka. Det blir ju också för långt emellan med varannan helg. Så som jag känner och vill så kommer i allafall jag göra det bästa för hennes skull.

Nu fick jag inte lägenheten men jag har ännu en på gång så det ska nog lösa sig. Rickard avvaktar lite då han vill se hur det ser ut efter husvisningen. Vi hoppas på att gå lite plus så vi ialllafall kan lösa dom största lånen. Enligt mäklaren är det även rätt tid att sälja nu, då efterfrågan på hus finns men det är dåligt med hus till salu. Jag är inte ledsen över det här utan det känns bra, jag tror jag kommer trivas bättre i en lägenhet. Lite konstigt att kanske känna lite längtan efter att bo själv även om det säkert kommer kännas tomt och konstigt ett tag. Det blir några tuffa veckor/månader framöver med allt som ska packas och rensas....man sparar ju på sig lite väl mycket ibland. Men när allt är klart kommer det förhoppningsvis kännas bra för alla inblandade.