Tröja: MyKidoo

Byxor: MyKidoo

Strumpor: CityGross

Mössa: MyKidoo

Det känns som jag bara pratat i telefon idag, korta men flera samtal har det blivit. Först var det läkaren som ringde och pratade lite. Är nu sjukskriven oktober månad ut, har även fått läkarintyg. På tisdag efter sjukgymnasten ska jag passa på att gå på dropinröntgen när jag ändå är i Mjölby. Om ca två veckor så kanske det kan bli en kortisonspruta till om det behövs, få se vad som sägs nästa vecka. 

Sen blev det även samtal till Telia, Tre och Rickard och så har dom ringt från Sector ang nermontering av larmet. Vi ska byta larmbolag av lite olika anledningar. Så den killen kommer senare och fixar bort alla sensorer. 

Efter alla samtal var det dags att traska iväg till Bvc för vägning och mätning av Emelia. Hon väger 13,1 Kg och är 81 cm lång så växer gör hon och följer sina kurvor perfekt. Fick nya AD-droppar igen...måste börja bli noggrannare med dom så det får bli en omstart idag. En spruta blev det också, i armen och det var inte speciellt poppis...så ledsen. Det var vaccination mot Mässling, Påssjuka och Röda hund den här gången. Vi pratade även om uvecklingen och pratet. Ett barn i Emelias ålder ska i genomsnitt kunna 8 -10 ord och Emelia kan nog det dubbla....så som hon pratar och kan göra sig förstådd. Nästa besök på Bvc blir inte förrens om något år, vid 2½ årskontrollen. 

Efter Bvc gick vi till Öf en stund, hann i allafall med en liten fika och en lekstund. Fick skjuts av Anna hem så nu sitter jag här, Emelia sover om än lite oroligt. Hon är lite snorig och hostar men har varit det någon vecka nu så jag hoppas det snart är bättre. På fredag är det fotografering på dagis och det vill vi inte missa. Imorrn blir det dejt med Anna igen, en sån där lång torsdagsdejt med frukost lunch och fika på Öf och så lämning och hämtning av barn såklart. 

Har gått två vändor till och från dagis och så en avstickare till tandläkaren med Isabella, det kommer bli många steg i veckan med tanke på att varje vända tar ca 1 timme inkl av och påklädningen på dagis. Nu har jag börjat fundera i banor som att jag kanske borde rusta upp cykeln och investera i en barnsadel och hjälm så går det ju lite fortare. Tror Emelia skulle gilla det mer än jag då jag inte är ett större fan av cykling. Jag hade ju barnsadel på min cykel men den monterade vi bort lagom tills vi flyttade....innan jag visste att jag var gravid, vilket smartskaft va?

Idag gick lämningen jättebra, inga tårar alls.....jippie. Hon sträckte upp armarna mot Camilla och sen vinkade vi hejdå. Inga tårar efteråt heller utan allt hade varit jättebra. Måste säga att det var väldigt skönt men jag blev så förvånad. Blir spännande att se hur det går imorron. På dagis hade dom målat med vattenfärger tror jag, dom hade gjort handavtryck så det fanns färgrester kvar under Emelias naglar. 

Besöket hos tandläkaren med Isabella var avklarat på 10 minuter, bara en röntgenbild och sen koll av tandspeialist om hon ska få tandställning. Men det verkar inte så än i alla fall utan det kommer en ny kallelse nästa år. Isabella fortsatte till skolan och jag hem med Emelia som somnade i vagnen där hon fortfarande sover. Eftermiddagen får vi spendera ensamma hon och jag. Isabella har dans och åker till den efter skolan och Kristoffer skulle hänga med en kompis hem. Blir att vara inne i höstvädret, har nog fått luft så det räcker idag. 

Då var man officiellt tillgänglig på arbetsmarknaden igen då, bara att fortsätta fylla i blanketter och ordna papper som ska skickas in. Men först måste jag ringa Kommunal och kolla vilken av anmälningarna jag ska skicka in....Års eller Ny. Så för att gardera mig har jag gjort en av varje. Så får jag vänta på intyg från FK ang föräldraledigheten och så ska jag fixa arbetsgivarintyg. Bättre att skicka in för mycket än inget alls, för då tar det bara tid. 

Lämningen idag var inte så kul :( Det gick bra först, hon gick in till lådan med stora legoklossar och började leka lite. Jag lämnade papper och sa sen hej då. Då kom hon efter och blev ledsen, inte förtvivlat utan mer i protest. Hon tystnade snabbt och fick sin gosefilt såg jag. jag ringde och kollade och då satt hon i knät på en personal och lyssnade på saga tror jag. Hon har visst varit lite ledsen till och från men hon kan ha varit trött också. Hoppas på lättare lämning imorron för min lilla Skrutta   

Inskolningsveckan är avklarad, på måndag är min mammaledighet officielt slut. Ska lämna Emelia 8.30 för tre timmar och då passa på att åka in till af. När jag tänker på att den här tiden är över får jag en klump i magen, det gör faktiskt lite ont. Nu blir hon bara större och småbarnstiden är snart förbi.. Samtidigt så ser jag fram emot en ny epok i livet, att få chans till mer jobb, få se Emelia utvecklas ännu mer.

Tycker redan hon känns lite större och hon har i veckan börjat "prata" mer, hon har lärt sig hantera glas riktigt bra och så har hon börjat dansa. Idag lämnade jag henne i ca tre timmar, ringde efter två eftersom det kändes som jag var på rymmen från mitt ansvar...helkonstig känsla. Men det var inga problem, det gick så bra. Hon hade då precis somnat efter gungning och lek i sandlådan.

Jag passade under mina fria timmar på att träffa Anna för en fika och sen tillsammans med henne hälsa på på jobbet. Alla undrade var jag hade min lilla och blev nästan förvånade när jag sa att hon var på "dagis"...det ligger ju precis intill jobbet. När jag kom tillbaka till förskolan var det dags för mat, Emelia sov så dom skulle väcka henne tills det var dags. Jag satt under tiden i fikarummet och gick ut när jag trodde dom var klara.

Det var bara mitt lilla matvrak som satt kvar och åt. Hon hade ätit två portioner soppa, en stor smörgås och pannkaka till efterrätt. Hon blev så lycklig av att se mig, den glädjen var obetalbar. Hon satt då med sin pannkaka och stoppade i sig ett par bitar till och drack mjölk ur riktigt glas så snart ratar hon nog pipmugg helt. Personalen tycker också hon visat sig duktig och att det gått bra. Visst kommer det säkert komma bakslag och tårar vid lämning men det tar vi då.

Jag har fullt förtroende för dom som ska ta hand om vår lilla stora tjej och känner jag mig glad och trygg vid lämning så speglar det sig förhoppningsvis på Emelia så hon känner sig trygg. Dessutom har jag sett dom ta hand om andra små nyinskolade kompisar och det märks att dom tyr sig till personalen och låter sig tröstas när dom är ledsna. Jag känner på mig att Emelia kommer stortrivas på Kotten   

Halvvägs in i veckan och inskolningen fortsätter bra. Hon fick frukost när vi kom dit, gröt och smörgås. Hon tyckte det var kul att tvätta händerna i det lilla låga handfatet, i perfekt höjd för små barn. Sen passade hon på att leka själv men då var det inte lika roligt  

Idag smög jag iväg en halvtimme medans Emelia lekte lite. Passade på att dricka kaffe och äta en medhavd smörgås. Det tog en stund innan Emelia märkte att jag var försvunnen och då hade hon tittat långt bakom sig efter mig och sen börjat gråta. Men det hade gått bra att bli tröstad av fröken Gunilla och hon hade ju även napp och gose med sig. Jag kom tillbaka till fruktstunden och då satt hon så snällt och fick små bitar av banan, äpple och päron. Det syntes att hon varit lite ledsen och hon visade det lite när hon såg mig.

Efter frukten sover en del barn så vi testade att lägga Emelia också men hon  hade svårt att komma till ro så jag bestämde mig för att gå hemåt, fick låna en filt och vi hann inte halvvägs innan hon sov skönt. Imorron blir det mat och jag ska nog försöka smita undan och se om hon kan låta sig sövas av personalen, får hålla henne vaken på förmiddagen så ska det nog gå lite lättare. 

Två timmar idag och så bra det gick, Emelia utforskar redan på egen hand och finner sig i att leka i närheten av någon annan än mig och Rickard som var med idag. Vi satt ute i hallen eller i soffan medans Emelia körde omkring med en lära-gå-vagn, lekte med klossar och andra spännande saker tillsammans med fröken Berit. Det blev mest inne idag och det var svårt att få med henne ut efter att alla andra barn försvunnit ut på gården. Så mycket nya saker och stora ytor att vara på. Hon somnade som en stock i bilen hem efter att vi stresshandlat en del måste-ha-i kylen-saker. Larmet gick nämligen när vi var på CG så vi blev uppringda av SOS. Förmodligen var det högen med kläder som Emelia har ståendes i sitt rum som vippade lite som utlöste det hela. Inga tecken på inbrott i allafall, men jag hann allt bli lite nervös. Imorron ska vi komma till Kotten lagom till frukost och stanna någon timme längre, då kanske jag får gå ifrån en stund så Emelia får vara ensam. Blir säkert fikarummet i samma hus så jag inte är långt borta. Måste fixa ett fotocollage att ta med, kläder och blöjor att ha extra där och så har vi köpt en pärm som jag tänkte pimpa lite. Sen är det ett par papper att fylla i också men jag får ta en sak i taget. 

   Ser något spännande på andra sidan garageuppfarten :)

I förmiddags var det dags.....inskolning, dag 1. När vi kom dit så var dom ute på baksidan så det blev raka vägen ner till sandlådan. Hon trodde nog att jag bara skulle lämna henne där när jag lyfte i henne så hon blev lite klängig. Men när jag satte mig gick det bra, hon satt i sanden mellan mina knän med hink och spade och var nöjd. När några av barnen flyttade på sig bort från tåget som finns i sandlådan så blev hon lite tuffare och vågade sig fram för att undersöka den stora klättervänliga leksaken

Efter lite lek var det dags för fruktstund och sångsamling. Emelia satte jag ute på kanten och hon såg ut att trivas bra med sina blivande Kottenkompisar. Det räknades barn och sjöng namnsång och så serverades det frukt och vatten. Idag fick det bli banan och jag fick också frukt, jag tog ett smaskigt äpple direkt från trädet som stod precis intill picknickbordet

Efter samling och mer utforskande av gården + en liten bump in i en bänk så var det snart dags att gå hem, 90 minuter gick snabbt. Emelia somnade i vagnen på vägen hem och sov säkert ett par timmar. Imorron blir det en lite längre stund och vi får se om pappa Rickard har möjlighet att följa med.