Det är väl så det känns nu....vill bara dra ett täcke över huvudet och gråta. Jobbig känsla efter en annars bra dag med sol på Jessicas baksida. Mått bra av fina sms från en vän från förr....som fanns där både när det var jobbigt och bra. Även fin kommentar här på bloggen om hur jag verkar trivas och ja det gör jag. Jag mår bra av att bo själv, få fixa och göra det jag vill i min takt. Slippa känna krav på att klippa gräs och annat husgöra, slippa dom där små irritationsmomenten och känna att jag har taggarna utåt hela tiden.

Vad är det då som gör att jag vill gråta? Plågande låtar på Spotify med texter jag kan relatera till....borde sluta lyssna på dom, får mig ju bara att må dåligt   

Jag saknar Emelia stundtals, och även dom andra men med dom har jag redan gått igenom det här. Dom är större och inte lika beroende av mig, nu får jag börja om igen. Med dom stora är varannanveckalivet redan så invant, så rutinmässigt. Jag blir ledsen när jag tänker på hur det blev så här, hur livet så snabbt tog en vändning. Ändå så känns det inte som jag vill tillbaka till det som var, det är inte det jag saknar. Det är svårt att sätta känslorna i skrift utan att bli för öppen....vet ju inte vem som läser. Det är så mycket som är osagt och ogjort men också mycket som sagts och gjorts som jag inte borde ignorera.....jag vet inte vad jag ska känna.

Jag vet att jag känner skillnad mot separationen efter dom stora´s pappa. Då var jag redo att kasta mig ut i dejtingträsket, jag ville bli kär på nytt. Nu är den känslan annorlunda, jag kan titta och tycka någon är snygg men det är allt....jag vill inte ha något mer just nu. Det känns mer som att det kan bli svårt att ha ett förhållande igen, att det inte finns någon mer för mig. Har man en känsla av besvikelse och misslyckande i sig så kan det nog bli svårt att släppa någon inpå sig. 

När jag läser detta om ett år så ser livet säkert annorlunda ut.....

Har vaknat upp till ännu en solig dag, tänk om det kunde vara så här hela sommaren   Med bara något enstaka åskoväder och regn en dag då och då så man kommer ikapp hemma    Jag har tvättstugan nu, började egentligen klockan sju men jag sov visst ganska länge idag. Det blev bara tre små maskiner så jag hinner tvätta upp det och så kan det stå och torka på balkongen sen. Ska även borsta av på altanen, plantera mina blommor och lägga ut mattan. Sen har jag väl inga större planer för dagen och helgen...inte än i alla fall. Jessica vill att jag följer med till deras husvagn igen så jag får väl se i eftermiddag hur jag känner då.