Fy fan rent ut sagt vad trött jag börjar bli på att ha ont, att vänta och att ringa. Alla dessa telefonsamtal fram och tillbaka. Idag har jag ringt FK och det ser väl inte så ljust ut. Just nu väntar jag på telefonsamtal från VC....igen, undar för vilken gång sen allt det här drog igång. Det sista sjukintyget har inte kommit in till FK så nu måste jag påminna om det. Sen ska ett nytt skrivas from torsdag om det inte går att förlänga tills den 12 när nästa läkarbesök är. Få se vad dom säger om det.

Jag är så trött, ont har jag och känner det som jag ska bryta ihop. Men det går ju inte att lägga sig ner, bara att bita ihop och se tiden an. Vilosmärtan ligger nog just idag på 2 -3 på 10 skalan. Oerhört påfrestande att ha ont. Det känns också som det börjar bli svårare att sova på min onda sida, förut har jag kunnat slappna av rätt bra men nu snurrar jag runt många varv innan jag väl somnar. Det är ingen bra dag idag med andra ord och klumpen i magen ang beslut om sjukpenning växer....hur fan blir det om jag får avslag?

Första advent och helgen börjar lida mot sitt slut, snart dags att krypa ner i bingen för en ny vecka. Imorron kommer dom stora hem igen.....längtar   Sen på kvällen är det Småbarnsliv igen, ska bli skönt med den stunden, kan behöva det efter den här helgen när Rickard jobbat och varit borta på annat håll en del. Hela dagen har det blåst stormvindar ute så vi har varit inne och myst med filmer, lekt med megablocks och bollar och fikat med tända ljus när det började mörkna ute. 

Jag hoppas Emelia orkar gå till Kotten imorron, hon snorar och hostar en del igen....skittråkigt. Försökte få i henne Bricanyl innan läggdags men orkade inte knöla med den smala sprutan så hon spottade ut en hel del. Får göra ett nytt försök imorron, annars får jag be någon läkare på VC skriva ut en inhalator istället, det går nog lättare. Hon fick komma upp en stund på grund av allt hostande men ligger i sin säng igen, lugnt för stunden så jag hoppas hon får fortsätta så resten av natten....kan ju själv inte koppla av när barnen hostar så   

Lite ny layout på bloggen så här nu inför advent och juliga tider har jag fixat till idag. Även hemmet har fått lite julkänsla över sig. Det fattas ett par stjärnor i barnens rum men jag behöver lite hjälp på traven. Hoppas Rickard vill och hinner fixa till det innan han sticker och leker imorron. Idag och ikväll ägnar han sig åt att jobba, kommer hem sent och det var likadant igår kväll. Så jag har fått ägna mycket tid åt Emelia men nu ligger hon för natten och jag tror hon somnar om en stund....hoppas det i allafall. Jag är rätt trött i huvudet nu trots att hon sov länge mitt på da´n tidigare. Jag vill ha lite egentid nu känner jag. 

Jag har ju haft bloggtorka ett tag, beror väl till stor del på att det varit svårt att få fingrarna att trycka på tangenterna. Läget är som för ett par veckor sen....väntar på besked från FK om ersättning. Har till den 30/11 på mig att lämna synpunkter så det har jag gjort med hjälp av ett brev där jag beskrev vardagen med min onda axel. Hur det faktiskt påverkar alla simpla saker man gör på en dag. Ska ringa på måndag eller tisdag också och prata om vad jag har för alternativ om jag får avslag.

Som det är nu så kan sjukgymnasten inte göra så mycket mer eftersom jag hamnat i ett sjukdomstillstånd som heter Frozen Shoulder. Jag kan bara fortsätta med mina övningar, undvika att provosera fram smärta och träffa sjukgymnasten lite mer sällan för undersökningar. Jag kan som det är nu inte arbeta inom vården, så jag måste även prata med dom på jobbet och även få en ny läkarbedömning till ett nytt sjukintyg. För så länge jag inte fått avslag fortsätter jag min sjukskrivning. Resten tar vi sen, även om det känns tufft och tungt nu inför jul så är hoppet det sista som lämnar en.....så hoppas på det bästa gör jag. 

Jag ligger lågt på bloggandet just, finns inte så mycket att skriva om för tillfället, svårt att hitta lusten också, men jag återkommer nog snart. 

Kram på er 

Vi fortsätter kämpa med det vidriga penicilinet, det är inte lätt men det går. Det får bli någon hemmadag till så vi ser att det inte blir något återfall. Hon är i allafall sitt riktiga jag mestadels av tiden....skönt det.

Igår blev det ett besök hos sjukgymnasten igen, det är lika illa i axeln fortfarande. Väntar på besked om jag får ersättning. Ringde FK igår och fick prata med någon som lät sur som ättika och jättekort i tonen. Ringde idag igen och fick prata med en lite trevligare person. Ett brev är på väg och som det verkar på det så överväger dom att inte betala ut någon ersättning. Vet inte vad jag ska tycka och känna, bara att vänta på posten. Har ju ett sjukintyg som gäller tom idag och jag tror inte jag vågar förlänga, en månads pengar är tillräckligt att förlora. Får helt enkelt gå tillbaka till att stämpla och försöka prata med dom på jobbet om situationen. För som det är nu ska jag inte enligt sjukgymnasten arbeta inom vården. Fyra nya besök är inbokade, måste nöta in hur jag ska arbeta med skulderpartiet och det är fan inte lätt. En positiv sak är ju att jag snart är upp i högkostnadskyddet, kanske kan spara några kronor på det  

Nu har Lillfis vaknat, dags för lite mat så hon kan ta medicin igen om ett par timmar 

Igår blev det ett samtal till 1177 för rådgivning om Emelia. Hon mådde inte alls bra igår, ville bara ligga i soffan eller sitta i famnen. Det var febrigt och gnälligt, hon såg verkligen ynklig ut. Dessutom reagerade Rickard på att hon såg kladdig ut i örat, jag hade sett det men inte tänkt direkt på det. Men igår märktes det att hon hade ont, vi fick inte nudda alls, inte ens jätteförsiktigt.

Vi fick en tid vid 17.00 på Jourcentralen i Motala (ca 30 min bilresa) och hade turen att komma in nästan så fort vi kom dit. Det tog nog bara ett par minuter så var vi därifrån med e-recept på väg till närmsta apotek. Det var ingen tvekan om att hon hade öroninflammation....stackars liten. Vi åkte hem med en sovande Emelia och en flaska Kåvepenin i påsen.

Två doser är tagna....eller itvingade kanske är rätt ord, fy vilken kamp. Bara 13 doser kvar att ge henne, nästa gång får vi försöka med muta av något slag. På något sätt måste vi få i henne 5 ml 3 gånger om dagen i 5 dagar. Förhoppningsvis sätter det inte spår för livet hur vi behandlar henne dessa kämpiga minutrar   Samtidigt måste hon ju få i sig medicinen och det märks redan skillnad, hon är lite piggare idag och har redan visat sitt heta temperament    Och det genom att göra rvningsförsök och bitutfall på mig när hon inte fick som hon ville tidigare.....knasiga unge vad mamma älskar dig    

11-11-11

Det är dagens datum, infaller ju inte varje dag direkt. Men det har inte betytt något särskilt för våran del, inte mer än att Emelia verkligen är hängig. Feber har hon men det är inte lätt att ge alvedon...vare sig i suppform eller flytande form. Inte heller bricanylen går att få i henne, det blir att lura och försöka tvinga i henne. Känns inte bra men nu till natten kan det ju vara bra om hon får i sig lite mediciner så hon förhoppningsvis kan sova lugnt några timmar. Det har varit mycket gnäll och soffhäng för oss två idag. Filmerna har avlöst varandra och jag har kollat facebook och spelat Wordfeud på mobilen. Hoppas på att Emelia ska vara piggare imorron för det är jobbigt att se sitt lilla   så hängig.